Publicerad på 03.11.2015

Artikelkategorier
Taggar

Mittengruppen vill förstärka Nordens samarbete i Bryssel

Generaldebatt

Carl Haglund

– Världen har förändrats ganska mycket på ett år. […] Ryssland har valt att agera på ett sätt som gör att våra kontor i Sankt Petersburg och i Kaliningrad är nedlagda. Det ger orsak till huvudbry, men det kanske även öppnar för nya möjligheter. En av dem är att vi kanske kunde använda delar av dessa resurser till att i stället jobba bättre tillsammans i Bryssel, någonting som också är allt nödvändigare både i förhållande till den aktuella flyktingkrisen och också i andra frågor. Jag hoppas därför att det även noteras av ministerrådet som ett konkret initiativ i arbetet för bättre nordisk samordning.

Tal i sin helhet kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/6.-generaldebat/carl-haglund-hovedindlaeg

 

Penilla Gunther

– Den nordiska välfärdsmodellen står på en bräcklig grund just nu om vi inte tar tag i frågor som berör medborgarna på djupet. […] Låt oss då våga tala att vi har en gemensam värdegrund där alla människors unika och lika värde kan stå i centrum även i fortsättningen.

Tal i sin helhet kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/6.-generaldebat/penilla-gunther-indlaeg

 


Höskuldur Þórhallsson

Samarbete om budgetering skulle exempelvis kunna stärkas men det handlar om att förbättras och det har vi pratat om i presidiet. […] Rådet stödjer därför helhjärtat initiativ det danska ordförandeskapet att skapa Nordic Cool 2 i år 2017. Det var framgångsrik vadslagning på The Nordic Cool 1 festivalen i USA i år 2013, där som Norden som brand var presenterad i hel månad. […] Därför stöter vi helhjärtad den internationell inriktning ministerrådet och vill gärna göra vad vi kan lägga till i konstruktivt samarbete.

Tal i sin helhet kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/6.-generaldebat/hoeskuldur-thorhallsson-hovedindlaeg

 

Frågetimme med nordiska miljöministrarna

 

Anders Eriksson

Jag var under två år Östersjörapportör och vi hade som uppdrag att kartlägga belastningen av utsläppen på Östersjön. Vi noterade då utsläpp från kryssningsfartyg. Det var utsläpp och dumpning av avfall. Vi noterade också att man i till exempel Arktis inte fick släppa ut en droppe, vilket förstås är väldigt bara, medan man i Östersjön i stort sätt kunde släppa ut vad som helst, vilket ju är fullständigt oacceptabelt. Vi har noterat att det fanns ett fastslaget datum under förutsättning att det fanns tillräcklig mottagningskapacitet, och vi vet också att det finns mottagningskapacitet. Det är dock fortfarande oklart när det blir ett stopp, om Ryssland kommer att vara med eller om Ryssland inte kommer att vara med. Min fråga till de nordiska miljöministrarna är: Vilken strategi har de nordiska miljöministrarna när det gäller den här biten?

Frågan kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/9.-spoergetime-med-de-nordiske-miljoeministre/anders-eriksson-spoergsmaal

 

Finlands miljöminister Kimmo Tiilikainens svar:

Östersjöländerna utom Ryssland har i maj 2015 notifierat i IMU att deras hamnar har tillräcklig kapacitet att ta emot kryssningsfartygens toalettavfall. IMU:s havsmiljökommitté ansåg dessa notifieringar vara tillräckliga och föreslår att förbudet träder i kraft den 1 juli 2019 för nya fartyg och den 1 juli 2021 för fartyg som redan är i bruk. På grund av att Rysslands notifikation ännu saknas ansåg kommittén att man juridiskt bör bestämma vilket område som omfattas av beslutet. Man anser att ta beslutet i IMU:s havsmiljökommitté våren 2016. Hoppas att jag kan möta Rysslands minister i Barents miljömöte, och jag ska också diskutera den här mycket viktiga frågan med honom.

Svaret kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/9.-spoergetime-med-de-nordiske-miljoeministre/kimmo-tiilikainen-svar-paa-spoergsmaal-1

 

 

Om Nordisk Ministerråds program 2016

 

Morten Løkkegaard

Norden faktisk også kan gøre noget konkret og samlet, altså kan andet end at holde skåltaler.[…] Vand er for første gang kommet på toppen af den internationale agenda i forbindelse med FN’s nye bæredygtighedsmål, hvor rent vand jo står til at blive en knap ressource. Det gælder ikke mindst viden om vand og om, hvordan man rent teknisk renser det og sørger for, at det bliver rent. Det er en klar styrkeposition for de nordiske lande. Vi får en masse eksport på den konto. […] Vores natur, vores tænkning og vores samfundsmodel er der ingen tvivl om er en styrkeposition, sådan som det også er blevet nævnt flere gange. Det skal selvfølgelig udnyttes. […] Norden har en stor stjerne i Bruxelles, og den samlede styrke og beundringen for vores modeller bliver ikke udnyttet tilstrækkeligt i dag og giver heller ikke nok politisk konkret indflydelse. Det kan vi gøre noget ved, og det har vi i Midtergruppen da også nogle konkrete forslag til.

Tal i sin helhet kan återfinnas här: http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-och-moeten/sessioner/67.-session-2015/protokol-nordisk-raads-67.-session-2015/4.-nordisk-ministerraads-program-2016/morten-loekkegaard-indlaeg